Vem skriver jag för?
Det är onsdag och således dags för mitt  blogginlägg för veckan. En dag som jag har blivit att längta till. Redan när inlägget är skrivet så kommer jag att börja fundera över nästa veckas inlägg. Det är det som är så bra med bloggen för mig, jag är mer öppen för intryck för att jag ständigt letar. Något annat som jag tycker är väldigt bra är alla dessa litteraturgrupper som finns på facebook och alla brillianta människor som håller till där.
De som jag för tillfället är med i är: Litteraturgäris, Skrivgäris och Författare på facebook. Idag kommer dock inte frågan som jag vill besvara därifrån.
 
Denna veckan så jobbar jag med manusbeskrivningar. Har fem stycken som jag ska läsa och ge feedback på.
Läste förövrigt ett spännande inlägg om just manusbeskrivningar här.
Något som slår mig i detta läsande är hur få som har med sin målgrupp i beskrivningen. Flera gånger läser jag en beskrivning och vet inte om det är en ungdomsroman eller en med målgrupp vuxna.
Varför är det relevant? Vem skriver man för?
 
 
 
Kim har redan svarat på den här frågan nedan och jag har ännu inte läst den. Så detta är enbart skrivet ur mitt perspektiv. Jag är hårt skolad i att målgruppen är viktig, som utbildad och verksam kommunikatör så har jag lärt mig att det är en ständig fallgrop, vi vill nå vår målgrupp när vi gör en annonsering men vi formar annonseringen utefter oss själva och inte utefter målgruppens behov.

MEN DET HÄR ÄR JU FÖRFATTARSKAP vill den lilla flickan i mig skrika, det ska vara "fritt" och man ska får göra som man vill.
 
Ja, absolut. Låt konsten och kreativiteten sväva fritt. Men skriv för bövelen TILL NÅGON.
 
J.K Rowling skrev alla Harry Potter-böcker med målgruppen samma ålder som Harry. Det innebär att Harry Potter och hemligheternas kammare är skriven för en 12-åring medan Harry Potter och Dödsrelikerna är skriven för en ung vuxen. Jag säger inte att man ska anpassa sin historia helt efter vad en potentiell målgrupp vill ha men samtidigt så tycker jag att man har ett ansvar att ta sig själv på tillräckligt stort ansvar för att definera sin målgrupp i ett tidigt skede.
Exempel:
Om jag vill skriva om en misshandel. Då ska jag skriva om en misshandel, men jag ska också tänka:
Vem vill jag ska läsa detta?
Beroende på om mitt svar är högstadieelever eller kriminella eller småstadsföräldrar med flertalet stämplar för gratis kaffe på macken, så kommer min berättelse av själva misshandeln att utformas olika.
 
Men om man bara skriver så blir det ju till en målgrupp tillslut?
Absolut, om du skriver en novell så kan det fungera. Jag tror dessvärre att sannolikheten att det gör det när du ska skriva en hel roman inte är lika stor. Risken är att du kan råka skriva misshandeln ur ett vuxet perspektiv och vardagen ur en tonårings eller tvärtom. Om du inte själv vet vem du skriver till hur ska då läsaren förstå?
 
Min sammanfattning. Skriv om det du vill för din egen skull men värdera dig själv tillräckligt för att ta dig själv på allvar och tänk på vem du skriver till. Skriv för din skull och romantisera skrivandet om du behöver men gör ditt framtida jag en tjänst och tänk på målgruppen redan i första utkastet, för att genom att göra det så värderar du dig själv som författare.
Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress